Finlex

Handbok i att bereda försökslagar

Stöd för beredningen av försökslagar

Voit linkittää suoraan otsikkoon kopioimalla osoitteen selaimen osoitepalkista.

Anvisning

Viktiga synpunkter vid beredningen av försökslagar

Om lagberedning i allmänhet

Till god lagberedningspraxis hör bedömning av förslagets konsekvenser, utredning av förhållandet till annan lagstiftning samt information om projektet till olika parter, som beretts möjlighet att uttala sig om förslaget. I beredningsprocessen har också skrivits in kravet på att den verksamhet som regleras ska vara grundlagsenlig, dvs. att den behandlar alla medborgare jämlikt, säkerställer rättsskyddet för alla på lika grunder, inte ger obehörig fördel till en del människor på andras bekostnad och inte inkräktar på någons grundläggande fri- och rättigheter.

För att få tillförlitlig information om effekterna av olika val som rör samhället blir vi tvungna att behandla människor på olika sätt och därigenom pruta på den formella jämlikheten. Ett trovärdigt samhälleligt försök, vars resultat är relevanta för högkvalitativ lagberedning och policyutveckling, ska läggas upp och genomföras enligt forskningsmässiga principer och dess risker ska bedömas. I forskningsinriktade försöksupplägg är det viktigt att ta hänsyn till forskningsetiken samt att säkerställa att de kvalitetsmässiga och juridiska ramvillkoren uppfylls (Nokso-Koivisto & Kaskinen (2016). Samhälleliga försök i Finland – ur forskningsmässig, etisk och juridisk synvinkel). Riktlinjerna, som arbetats fram av en representativ grupp experter, fokuserade speciellt på samhälleliga försök av samma typ som basinkomstförsöket. Utöver etiska riktlinjer innehåller utredningen praktiska råd för planering och genomförande av forskningsinriktade försök, och den kan rekommenderas för alla som planerar försök.

Forskningsdimensionen i försök avviker inte från den övriga högkvalitativa forskningen. Försöken omfattas också av samma forskningsetiska principer. Forskningsetiska delegationen fastställer de etiska riktlinjerna inom humanvetenskaplig forskning i Finland. De forskningsetiska riktlinjerna är bindande för alla forskare som tillämpar humanvetenskapliga forskningsmetoder. De etiska principer som delegationen publicerat täcker en stor del av de etiska frågorna kring de samhälleliga försöken.

I lagberedningsprocessen ingår alltid en förberedelsefas (1), under vilken man bland annat tar ställning till om lagberedning behövs i ärendet. Detta beslut ska fattas också då man överväger att inleda ett försök. Kan försöket genomföras utan lagändring eller behövs det en särskild försökslag? Försöket ger sedan tillförlitlig information för de lagberedningsprojekt som eventuellt initieras efter försöket. Då man överväger ett försök är det därför viktigt att utreda varför ett försök behövs, vad exakt försöket ska gå ut på, vilka faktorer det behövs erfarenhetsbaserad information om, hur denna information kan inhämtas, vilken metod som ska användas för att analysera informationen, på vilket sätt resultaten ska rapporteras osv. Svaren på frågor av detta slag svarar också på frågan om det behövs en särskild försökslag för att försöket ska kunna verkställas eller om det kan göras utan lagändringar, till exempel genom att bearbeta procedurer, sprida information och ordna utbildning.

Om det behövs en lag om försöket ska arbetet utföras med iakttagande av god lagberedningspraxis och enligt anvisningarna för lagberedning, men med hänsyn till att beredningen av omfattande och principiellt viktig grundläggande lagstiftning med betydande samhällelig inverkan kräver mer av beredarna än beredningen av ett mindre omfattande projekt. Till principerna om god lagberedning hör ändå alltid att

  • beredningen ska bygga på tillförlitlig och riktig information
  • beredningen ska vara öppen
  • beredningsarbetet utförs av yrkeskunniga tjänstemän
  • beredningsarbetet sker under rättidig politisk styrning
  • lagberedningsprojekt verkställs på det sätt som ärendets natur och kvalitet kräver
  • för beredningen allokeras tid enligt hur krävande projektet är
  • lagberedningen anvisas de resurser som behövs för projektet.

Denna handbok tillsammans med de finska anvisningarna Hallituksen esitysten laatimisohje och Lainkirjoittajan opas ger en god grund för situationer där man behöver bereda en särskild lag om försök.

Principerna för god lagberedning bidrar dessutom till att försöksupplägget uppfyller de forskningsetiska principerna och genererar tillförlitlig information. Med andra ord, då man lever upp till principerna för god lagberedning uppnås också de samhälleliga målen.

Försök, rättsstatsprincipen och jämlikhet

All utövning av offentlig makt ska bygga på lag. Vid planeringen av försök är det viktigt att tänka på att man i myndighetsverksamheten eller utövningen av offentlig makt inte ens i försökssyfte får avvika från lagstadgade krav, såvida inte denna möjlighet föreskrivs i lag. I enlighet med den rättsstatsprincip som fastställs i 2 § i grundlagen ska lag noggrant iakttas i all offentlig verksamhet.

Ett försök inriktas i allmänhet på en på något sätt avgränsad grupp människor. Därför är försök av betydelse med avseende på den jämlikhet som tryggas genom grundlagen.

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lag. Bestämmelsen uttrycker vid sidan av kravet på juridisk jämlikhet även idén om faktisk jämställdhet. Den inrymmer ett förbud mot godtycke och ett krav på enahanda bemötande i likadana fall.

Bestämmelsen riktas också till lagstiftaren. Människor eller grupper av människor kan inte godtyckligt genom lag särbehandlas vare sig positivt eller negativt. Likställighetsbestämmelsen kräver ändå inte att alla människor i alla avseenden ska behandlas lika, om inte förhållandena är likadana. Jämlikhetsaspekter spelar en viss roll såväl när människor ges fördelar eller rättigheter genom lag som när de påförs skyldigheter. Å andra sidan är det utmärkande för lagstiftningen att den på grund av ett visst godtagbart samhälleligt intresse behandlar människor olika bl.a. för att främja faktisk jämlikhet.

Försöket kan verkställas förutsatt att

  • försöket har ett godtagbart mål
  • de bestämmelser som ska tillämpas under försöket och som avviker från den övriga lagstiftningen utfärdas genom lag
  • försökslagstiftningen är proportionerlig
  • bestämmelserna om försöksområdet och/eller försöksdeltagarna utfärdas genom lag
  • försökslagstiftningen inte är diskriminerande
  • försökslagstiftningen bara gäller under den korta tid som krävs för försöket
  • resultaten av försöket utvärderas på tillbörligt sätt.

Försöket ska ha ett godtagbart mål

Försökslagstiftning som leder till en viss olikhet har i sig ansetts vara acceptabel med avseende på jämlikheten, om det finns ett godtagbart mål med försöket.

Grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning följer av jämlikhetsprincipen när en reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas och att ett försök åtminstone inom vissa gränser kan vara en godtagbar grund för att pruta på formell jämlikhet i regionalt hänseende (GrUU 44/2017 rd, s. 2, och de utlåtanden som nämns där).

Utskottet har också uttryckligen kopplat försökets godtagbarhet till att försöket ska ge uppgifter och erfarenheter om vissa planerade reformers konsekvenser.

Utskottet har också påpekat att det vid tolkningen av diskrimineringsförbuden i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan vara av betydelse om ett regionalt begränsat experiment baserar sig på ett vägande samhälleligt behov (GrUU 19/1997 rd).

Exempel

Syftet med försöket var att ta reda på hur vissa nya arbetskraftspolitiska åtgärder påverkar sysselsättningen och därigenom fullgöra det allmännas skyldighet enligt 18 § 2 mom. i grundlagen att främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete (GrUU 24/2017 rd).

Det godtagbara syftet med försöket med sysselsättningsbonus var att undersöka hur ett sysselsättningspolitiskt instrument, sysselsättningsbonus, påverkar långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb. Detta syfte låg i linje med den skyldighet som det allmänna enligt 18 § 2 mom. i grundlagen har att främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete (GrUU 20/2012 rd).

Förslaget att anpassa studentexamen efter gymnasiestudierna och utvecklingen i samhället var i sig ett godtagbart kriterium för att starta begränsade försök i olika delar av landet (GrUU 58/2001 rd).

Grundlagsutskottet konstaterade i sin bedömning av förslaget om förlängning av giltighetstiden för försöksverksamheten med ungdomsstraff (GrUU 59/2001 rd) att försök med straffrättsligt straff gällde en fråga som ingrep i den enskildes rättsliga ställning mera djupgående än t.ex. bestämmelser om en viss ekonomisk förmån. Beträffande ungdomsstraffet var det anmärkningsvärt att de som sållades fram som försöksdeltagare kunde dömas till en påföljd (ungdomstjänst och övervakning) som kunde anses strängare än straffen för samma gärning i övrigt (villkorlig fängelsedom).

Utskottet konstaterade att det å andra sidan var ytterst vanligt att unga personer gavs specialbehandling i en straffrättslig reglering. I detta fall var det fråga om att förebygga återfall i brott och främja gärningsmannens möjligheter att anpassa sig i samhället. Med hänvisning till detta menade utskottet att grundlagen gav ett godtagbart skäl för särbehandling på grund av ålder i försöksverksamheten med ungdomsstraff.

Å andra sidan var det enligt utskottet helt klart att det inte fanns likadana skäl för en regional differentiering av försöksverksamheten, eftersom behovet av regional differentiering hängde samman med testning av påföljdssystemet, inte med de deltagandes särskilda behov. Därför stod en förlängning av giltighetstiden för försöksverksamheten med ungdomsstraff på föreslaget sätt i strid med 6 § grundlagen. Däremot kunde förslaget om att utsträcka försöket till att omfatta hela landet behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Syftet med försöket Delaktig i Finland var att försöka bredda den personkrets som får integrationsutbildning för invandrare och pröva nya sätt att upphandla och ordna integrationsutbildning. Syftet var dessutom att effektivisera integrationsutbildningens genomslagskraft genom att testa nya klientbaserade utbildningar. I synnerhet skulle undervisningen i finska eller svenska, samhällsorienterande undervisning och undervisning som stöder sysselsättning och deltagande i arbetslivet effektiveras. Syftet med försöket var i fråga om invandrarbarn och invandrarungdomar att effektivisera undervisningen i finska eller svenska som andra språk och undervisningen i det egna modersmålet. Syftet var dessutom att pröva nya modeller för undervisning av invandrarungdomar som passerat grundskolåldern och saknade avgångsbetyg från grundskolan.

De i lagen nämnda syftena utgjorde en acceptabel orsak att ordna ett tidsbegränsat försök med integrationsutbildning (GrUU 42/2010 rd).

Syftet med försöket med samarbete inom regioner var att främja kommunernas frivilliga samarbete inom regioner. Avsikten var dels att erbjuda bättre förvaltningsmässiga möjligheter för samarbete inom regioner, dels uppmuntra försöksregionerna till mer omfattande och djupare samarbete. Propositionens syften utgjorde ett godtagbart skäl för försök med regionalt samarbete mellan kommuner (GrUU 11/2002 rd).

Syftet med förslaget om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift var att utreda hur avgiftsbefrielse påverkade sysselsättningen och sysselsättningsmöjligheterna. Det fanns godtagbara skäl för försöket och de grundade sig i sista hand på 18 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 39/2002 rd).

Syftet med förvaltningsförsöket i Kajanaland var att uppnå mål som enligt grundlagen var godtagbara. Det var helt befogat att samla erfarenheter om effekterna av en stärkt självstyrelse för ett landskap samt om möjligheterna att på detta sätt garantera tillgången på kommunala bastjänster. Kajanalands särställning utgjorde en godtagbar grund till att förvaltningsförsöket uttryckligen genomfördes där (GrUU 65/2002 rd).

Att utveckla utbildning och undervisning var ett godtagbart skäl för begränsade försök i olika delar av landet. Varje försök skulle emellertid objektivt bedömas vara nödvändigt (GrUU 70/2002 rd). I fråga om lagstiftningen om ett försök gällande det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen tog grundlagsutskottet hänsyn till de eventuella konsekvenserna för tillgodoseendet av de i grundlagens 17 § fastställda språkliga rättigheterna. Grundlagsutskottet ansåg att de direkta konsekvenserna för de språkliga rättigheterna var små, eftersom försöket var begränsat både tidsmässigt och till sin omfattning (GrUU 44/2017 rd, s. 3).

Syftet med att införa elektroniskt röstningsförfarande var att göra röstningsproceduren snabbare framför allt på förhandsröstningsställen och att minska och förenkla valmyndigheternas arbete. Det skulle också ge vissa kostnadsbesparingar. Den nya tekniken antogs med tiden förbättra röstningsmöjligheterna och den vägen göra det lättare att utöva rätten att rösta och delta i val enligt 14 § i grundlagen. Försöket med elektronisk röstning hade ett godtagbart syfte med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUB 4/2006 rd).

I bedömningen av förslaget om ett försök med finansiering av hållbart skogsbruk ansåg grundlagsutskottet att syftet att främja skogsbruksmarkernas mångfald utgjorde ett godtagbart, i sista hand med miljöansvarsbestämmelsen i grundlagens 20 § sammanhängande skäl för att tillåta tidsmässigt begränsade försök i olika delar av landet. Det faktum att det var frivilligt för skogsägarna att delta i försöksprojekten gjorde den föreslagna bestämmelsen mindre relevant med hänsyn till grundlagens jämlikhetsbestämmelse. Dessutom var finansieringen också inom försöksområdena beroende av prövning enligt den föreslagna bestämmelsen. Ingen hade alltså rätt att få finansiering enligt den föreslagna lagen. Enligt utskottet hade försöket knappast någon signifikans med tanke på skogsägarnas formella likställdhet och utgjorde inget problem med hänsyn till grundlagens 6 § (GrUU 4/2003 rd).

Bestämmelserna om försöket ska utfärdas genom lag

I lagstiftningen om försök betonas kravet att det i allmänhet ska föreskrivas genom lag om grundläggande rättigheter. De bestämmelser som ska tillämpas under försöket och som avviker från den övriga lagstiftningen ska utfärdas genom lag.

Exempel

Förslaget om ett försök med studentexamen byggde på så omfattande öppen delegering av lagstiftningsmakt att förslaget inte uppfyllde kravet på att det ska utfärdas bestämmelser i lag (GrUU 58/2001 rd).

Förslaget till lag om grundläggande utbildning enligt propositionen om skolförsök hade tillräckligt exakta bestämmelser om på vilka punkter avvikelser från lagens allmänna bestämmelser fick göras i ett försök. Det var framför allt undervisningsformerna och undervisningens omfattning som kunde regleras inom ett försök medan det däremot inte var tillåtet att avvika från undervisningsmålen eller de lagfästa minimikraven för undervisningens omfattning och innehåll. De elever som deltog i försöket särbehandlades följaktligen inte i relation till de övriga eleverna när det gällde väsentliga faktorer i anknytning till den grundläggande utbildningen (GrUU 70/2002 rd).

I ett föreslaget gymnasieförsök fick enligt lagförslaget avvikelser göras från timfördelningen och grunderna i läroplanen och dessutom från bestämmelserna om undervisningens omfattning och innehåll. Som bestämmelsen var formulerad lämnade den rätt mycket rum för tolkning. Utskottet konstaterade att gymnasieundervisningen avvek i många hänseenden från den grundläggande utbildning som gavs läropliktiga barn. I fråga om jämlikhet skulle man exempelvis observera att de studerande också skulle ha möjlighet till individuella val i gymnasieundervisningen och att det därför redan förekom elev- och gymnasievisa skillnader i undervisningen. Dessutom kunde utbildningen delvis eller helt ordnas i form av när- eller distansundervisning och gymnasiets lärokurs tenteras vid separata prov, oberoende av på vilket sätt den studerande hade inhämtat de kunskaper och färdigheter som hörde till lärokursen. Utskottet ansåg att lagförslaget detta till trots behövde preciseras. Möjligheterna till försöksverksamhet skulle i lagen begränsas åtminstone genom bestämmelser om vilka med hänsyn till gymnasiets lärokurs väsentliga krav som inte kan åsidosättas i försöket med stöd av tillstånd.

I lagförslagen var bestämmelserna om myndigheternas tillståndsprövning relativt vagt formulerade. Denna brist uppvägdes något av att försökstillstånden beviljades på ansökan av utbildningsanordnaren. Trots det skulle enligt utskottets mening ett villkor för försökstillstånd vara att sökanden och respektive skolor eller läroinrättningar hade förutsättningar att genomföra försöket på ett sätt som motsvarar dess syfte och utan att äventyra elevernas undervisningsrelaterade rättigheter. En passus om detta skulle infogas i de föreslagna lagarna.

I regionala försök ska försöksområdet fastställas genom lag

Ett försök kan exempelvis genomföras i vissa kommuner eller på ett område som avgränsas på något annat sätt. Då ska bestämmelserna om försöksområdet anges direkt i lagen eller genom att knyta beslutsfattandet om försöksområdena till tillräckligt exakt definierade kriterier enligt lagen.

Exempel

Det geografiska tillämpningsområdet för försöket med sysselsättningsbonus var exakt angivet i propositionen i och med att de kommuner som hörde till försöksområdet räknades upp där. Man hade på goda grunder valt kommuner där både arbetslösheten och andelen långtidsarbetslösa av de arbetslösa låg över genomsnittet (GrUU 20/2012 rd).

I studentexamensförsöket skulle lagen dessutom ha sådana bestämmelser om valet av försöksskolor eller försöksplatser, som var vägledande för myndigheternas prövningsrätt (GrUU 58/2001 rd).

Enligt motiven till propositionen om försök med integrationsutbildning skulle valet av de kommuner som deltog i försöket ske så att försöket omfattade kommuner och arbets- och näringsbyråer från hela landet. Enligt grundlagsutskottet kunde ett urval som var representativt på detta sätt både med tanke på likabehandlingen och syftena med försöket anses vara så viktigt att målet skulle läggas till som ett av kriterierna för val till försöket (GrUU 42/2010 rd).

Enligt förslaget om försök med samarbete i regioner kunde statsrådet också välja en annan än i lagförslaget nämnd region att delta i försöket. Grundlagsutskottet påpekade att kravet på att försöket ska föreskrivas genom lag måste beaktas också i detta fall när försöksområdet slogs fast. I en konstitutionell bedömning avgränsade de föreslagna bestämmelserna inte statsrådets makt att ange de nya försöksregionerna i tillräcklig utsträckning. Lagen måste preciseras i betydande grad och grunda sig på laglighetsprövning för att lagförslaget skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Alternativt var det möjligt att stryka bestämmelsen om statsrådets valfrihet (GrUU 11/2002 rd).

Enligt förslaget om försök med befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift omfattade försöket kommunerna längst i norr och en del mindre skärgårdskommuner, vilket var befogat med avseende på målen. Försöksområdet hade avgränsats exakt på det sätt som grundlagsutskottet hade krävt i sin praxis (GrUU 39/2002 rd).

Vad beträffar kravet på bestämmelser i lag var lagförslagen om skattestöd för hushållsarbete bristfälliga, eftersom tillämpningen av lagarna enbart skulle bygga på att statsrådet hade utsett några kommuner till ”experimentkommuner” och några områden till ”experimentorter”. Tillämpningsområdet för lagarna skulle sålunda inte bygga på bestämmelser i en lag. Utom denna på sätt och vis formella bristfällighet beträffande bestämmelser i en författning hade lagförslagen den svagheten att valet av experimentområden inte var bundet av några som helst kriterier. Ett villkor för att lagförslagen skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning var att det i lagarna direkt angavs i vilka kommuner och på vilka villkor försöket skulle genomföras eller i andra hand, att statsrådets beslutsprocess i ärendet tillräckligt exakt skulle knytas till kriterierna enligt lagen (GrUU 19/1997 rd).

Lagstiftningen om försök med elektronisk röstning tangerade de grundläggande fri- och rättigheterna och därför måste det föreskrivas om försöksområdet direkt i lag (GrUB 4/2006 rd).

Bestämmelser om valet av deltagare i försök ska utfärdas genom lag

Ett försök kan också verkställas så att man avgränsar deltagargruppen. Då ska bestämmelserna om grunderna för valet av deltagare föreskrivas tillräckligt exakt i lagen.

Exempel

Enligt förslaget om försök med basinkomst skulle deltagarna i försöksgruppen väljas ut genom slumpmässigt urval. Försöksgrupperna bildades enligt enhetliga kriterier som föreskrivs i lag.

Grundlagsutskottet ansåg att detta förfarande för bildning av försöksgrupperna var godtagbart, men fäste med anledning av kravet på bestämmelser i lag även uppmärksamhet vid urvalsförfarandet och dess transparens Enligt regeringens proposition skulle Folkpensionsanstalten genom ett slumpmässigt urval ta ut 2 000 personer till vilka det betalas basinkomst. I motiven till lagstiftningsordning hänvisades till att randomiseringen gav varje person i målgruppen lika möjligheter att omfattas av basinkomsten. Metoden behandlade alltså på ett likvärdigt sätt alla personer i den genom lag exakt avgränsade målgruppen.

Avsikten var att programkoden för randomiseringen skulle offentliggöras innan urvalet gjordes. Enligt utskottets uppfattning kunde motiven i sig anses korrekta. Utskottet ansåg att försöksgruppen inte kunde väljas ut enbart med hjälp av en programkod, utan både kravet på bestämmelser i lag och kraven på att de skulle vara exakta och noga avgränsade förutsatte bestämmelser i lag om grunderna för urvalet. Bestämmelserna måste kompletteras till denna del. Lagen skulle uttryckligen även innehålla bestämmelser om offentliggörandet av programkoden och dess offentlighet (GrUU 51/2016 rd).

Då bestämmelserna utgår från ett tillstånd att delta i försöket bör det i lagen föreskrivas exakt om tillståndsprövning och kriterierna för tillståndet (GrUU 44/2017 rd, s. 5).

Diskrimineringsförbud

Grunderna för valet av deltagare i ett försök får inte vara diskriminerande. Den allmänna principen om likabehandling kompletteras genom diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen, enligt vilket ingen får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. De grunder för åtskillnad som nämns i bestämmelsen kan betraktas som kärnområdet i förbudet mot diskriminering. Avsikten är dock inte att förteckningen ska vara uttömmande, utan diskriminering ska vara förbjuden också på grund av någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Exempel på sådana omständigheter är samhällelig ställning, egendom, deltagande i föreningsverksamhet, familjeförhållanden, graviditet, äktenskaplig börd, sexuell inriktning och boningsort.

Exempel

Vid bedömningen av förslaget om försök med basinkomst ansåg grundlagsutskottet att då försöksgrupperna enligt lagförslaget bildades enligt enhetliga kriterier som föreskrivs i lag, så att deltagarna i en försöksgrupp valdes ut genom slumpmässigt urval, var det i detta avseende inte fråga om särbehandling av någon orsak som gäller deras person.

Utskottet ansåg ändå att det också föreslogs att målgruppen skulle avgränsas även på grundval av vissa personrelaterade orsaker. Enligt grundlagsutskottet hade motiveringarna ändå ett nära samband med de faktabaserade målen med basinkomstförsöket så att de kunde anses vara godtagbara skäl enligt 6 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 51/2016 rd).

I anknytning till försöket med arbetslivsprövning noterade grundlagsutskottet (GrUU 24/2017 rd) noterade grundlagsutskottet att det enligt förslaget inte skulle betalas separata reseersättningar för deltagande i arbetslivsprövning. Enligt propositionsmotiven ändrade arbetslivsprövningen i någon grad personernas ställning jämfört med deltagandet i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I propositionen motiverades inte särbehandlingen på något sätt. I propositionens motiv till lagstiftningsordning hänvisades egentligen bara till att deltagandet i arbetslivsträning jämställdes med arbetsprövning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, där det inte betalades reseersättningar för deltagandet.

Jämlikhetsbestämmelsen i 6 § i grundlagen utgår bland annat från att alla ska behandlas lika oavsett var man är bosatt. Grundlagsutskottet har särskilt i samband med bedömningar av försökslagstiftning ansett att enbart ett geografiskt kriterium inte kan betraktas som ett godtagbart skäl enligt 6 § 2 mom. i grundlagen för särbehandling inom ramen för de grundlättande fri- och rättigheterna, som också omfattar rätt att fritt röra sig inom landet och fritt välja bostadsort.

Grundlagsutskottet ansåg att det i propositionen om arbetslivsprövning inte hade lagts fram något sådant godtagbart skäl som krävs i 6 § 2 mom. i grundlagen för att med anledning av den föreslagna försökslagstiftningen särbehandla människor i fråga om resekostnader beroende på var de är bosatta. Till följd av att en motivering saknas kunde särbehandlingen enligt grundlagsutskottet inte heller anses ha ett nära samband med de faktabaserade målen med försöket.

Krav på proportionalitet

Försökslagstiftningen ska också uppfylla kraven på regleringens proportionalitet. Skillnaderna mellan dem som deltar och dem som inte deltar i försöket får inte blir oskäligt stora.

Exempel

I lagförslaget om försök med basinkomst ställdes basinkomsttagare med hänsyn till basinkomstens storlek i en avsevärt bättre ställning än andra. Å andra sidan var det fråga om ett tidsbundet försök för vilket det gavs godtagbara grunder med avseende på systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna. Det var också av betydelse att det t.ex. inte var fråga om ett försök med straffrättsligt straff som skulle ingripa i den enskildes rättsliga ställning mera djupgående än bestämmelser om en viss ekonomisk förmån. Utskottet ansåg att bestämmelserna om försöket inte stred mot proportionalitetskravet (GrUU 51/2016 rd).

Enligt grundlagsutskottet gällde försöket med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster inte någon särbehandling som till sin grad var osedvanligt djupgående, utan utgjorde en typ av åtskillnad som utskottet godkänt också tidigare i anknytning till tillgodoseendet av de rättigheter som tryggas i 18 § i grundlagen (GrUU 24/2017 rd).

Särbehandlingen enligt förslaget om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift hade inga orimliga konsekvenser för andra arbetsgivare under den treårsperiod som försöket pågick. Därför kunde lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 39/2002 rd).

Työvoima- ja yrityspalveluiden alueellista tarjoamista koskevassa kokeilussa ei ollut kyse asteeltaan poikkeuksellisen syvälle käyvästä erilaisesta kohtelusta vaan sen tyyppisestä erottelusta, jollaisia valiokunta oli mm. perustuslain 18 §:ssä turvattujen oikeuksien toteuttamiseen liittyen aiemminkin hyväksynyt (GrUU 24/2017 rd).

Med avseende på lagstiftningen om försök som gäller det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen påpekade grundlagsutskottet att en elev som deltog i försöket kunde försättas i en ställning som märkbart skiljde sig från de elevers som inte deltog i det. Enligt utskottet var det av betydelse att elevens deltagande i försöket grundade sig på ett samtycke. Grundlagsutskottet fäste uppmärksamhet vid att eleven och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare fick behörig och tillräcklig information bland annat om språkkunskapskraven i den gällande lagstiftningen. Grundlagsutskottet ansåg dessutom att det var nödvändigt att man tryggade en elevs möjligheter att ångra sitt val och börja studera det andra inhemska språket trots att han eller hon hade deltagit i försöket (GrUU 44/2017 rd, s. 5).

Begränsad giltighetstid

Försökslagar ska ges en begränsad giltighetstid så att de gäller bara så länge det behövs för försöket.

Exempel

I förslaget till lag om försök med sysselsättningsbonus hade bestämmelsernas giltighets satts till en lämpligt kort tid för denna typ av försök, dvs. till tre år (GrUU 20/2012 rd).

Särbehandlingen enligt förslaget om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift hade inga orimliga konsekvenser för andra arbetsgivare under den treårsperiod som försöket pågick. Därför kunde lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning (GrUU 39/2002 rd).

Med avseende på skolförsöken uppmanade grundlagsutskottet kulturutskottet att överväga om en maximalt fem år lång försökstid var alltför lång ur en grundskolelevs synvinkel sett. Grundlagsutskottet fäste också kulturutskottets uppmärksamhet på att försökstiden i gymnasier kunde omfatta åtta år. Enligt grundlagsutskottet var det en mycket lång tid för ett försök (GrUU 70/2002 rd).

Resultaten av försöket ska redovisas på tillbörligt sätt

En allmän förutsättning för genomförande av försök är dessutom att resultaten av försöket redovisas och utvärderas på tillbörligt sätt.

Exempel

Resultaten av försöket med arbetslivsprövning analyseras och bedöms på behörigt sätt inom en av statsrådets kansli finansierad utvärderings- och verksamhetsundersökning (s.k. TEAS-undersökning), som pågår till slutet av 2018 (GrUU 24/2017 rd).

I lagen om försök med basinkomst (1528/2016) föreskrevs uttryckligen om uppföljning och utvärdering av konsekvenserna av försöket. Folkpensionsanstalten, i egenskap av den myndighet som förvaltar dataregister över grundskyddet, skulle ansvara för uppföljningen och rapporteringen till statsrådet och riksdagen i samband med basinkomstförsöket. Uppföljningen skulle ske så nära realtid som möjligt och genomföras med hjälp av Folkpensionsanstaltens förmånsregister och de register som arbetskraftsförvaltningen förvaltar. Under försöket följde man hur försöket påverkade i vilken utsträckning försöksdeltagarna utnyttjade förmåner, anmälde sig som arbetslösa arbetssökande och deltog i arbetskraftsförvaltningens aktiveringsåtgärder. Avsikten var också att med hjälp av Skatteförvaltningens och Pensionsskyddscentralens registeruppgifter övervaka de förändringar basinkomstförsöket medförde i försökspersonernas inkomster och sysselsättning. Efter att försöket har avslutats görs en utvärdering och resultaten lämnas till statsrådet och riksdagen.

Under och efter försöket med integrationsutbildningen Delaktig i Finland skulle man enligt förslaget bedöma genomslagseffekten och kostnadseffektiviteten för försöksmodellerna i förhållande till det dåvarande systemet. Utifrån resultaten bedömdes behoven och möjligheterna att utveckla finansieringen och administreringen av och innehållet i integrationsutbildningen med sikte på att få en mera behovsorienterad, effektivare, verkningsfullare och kostnadseffektivare integrationsutbildning. Regeringen åtog sig att följa upp konsekvenserna av den föreslagna lagen för statens och kommunernas utgifter.

Syftet med försöket med sysselsättningsbonus var att undersöka hur sysselsättningsbonus påverkar långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb. Enligt regeringspropositionen skulle försökets konsekvenser utvärderas vid utgången av regeringsperioden.

Om försökslagprojekt

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning

RP 51/2017 rd
GrUU 24/2017 rd
AjUB 6/2017 rd
Lag om ett försök med regionalt tillhandahållande av arbetskrafts- och företagstjänster samt med arbetslivsprövning (505/2017)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök med basinkomst och lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen och 17 § i lagen om förskottsuppbörd (basinkomstförsök)

RP 215/2016 rd
GrUU 51/2016 rd
AjUU 11/2016 rd
FiUU 6/2016 rd
ShUB 42/2016 rd
Lag om temporär ändring av 17 § i lagen om förskottsuppbörd (1530/2016)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lag om ändring av 11 § i lagen om utkomststöd och lag om temporär ändring av 15 § i lagen om bostadsbidrag (försök med sysselsättningsbonus)

RP 115/2012 rd
GrUU 20/2012 rd
AjUU 19/2012 rd
ShUB 24/2012 rd
Lag om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1005/2012)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och ändring av vissa lagar som har samband med den (integrationsförsöket Delaktig i Finland)

RP 185/2010 rd
GrUU 42/2010 rd
KuUU 16/2010 rd
AjUU 17/2010 rd
FvUB 26/2010 rd
Lag om främjande av integration (1386/2010)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen (försök med elektronisk röstning)

RP 14/2006 rd
GrUB 4/2006 rd
Lag om ändring av vallagen (880/2006)

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (försök med finansiering av hållbart skogsbruk)

RP 12/2003 rd
GrUU 4/2013 rd
JsUB 1/2003 rd
Lag om ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (624/2003)

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003—2005 (försök med avgiftsbefrielse)

RP 120/2002 rd
GrUU 39/2002 rd
FvUB 11/2002 rd
Lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003?2005 (1200/2002)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning samt 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (skolförsök)

RP 205/2002 rd
GrUU 70/2002 rd
KuUB 18/2002 rd
Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (477/2003)
Lag om ändring av gymnasielagen (478/2003)
Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning (479/2003)
Lag om ändring av 11 och 16 § lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (480/2003)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (förvaltningsförsök i Kajanaland)

RP 198/2002 rd
GrUU 65/2002 rd
KuUU 13/2002 rd
ShUU 15/2002 rd
AjUU 22/2002 rd
FvUB 24/2002 rd
Lag om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök med samarbete inom regioner (försökslagen)

RP 248/2001 rd
GrUU 11/2002 rd
GrUU 11a/2002 rd
FvUB 6/2002 rd
Lag om försök med samarbete inom regioner (560/2002)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 14 § lagen om försöksverksamhet med ungdomsstraff och 8 kap. 11 § lagen om rättegång i brottmål (försök med ungdomsstraff)

RP 210/2001 rd
GrUU 59/2001 rd
LaUB 24/2001 rd
Lag om ändring av 14 § lagen om försöksverksamhet med ungdomsstraff (1471/2001)
Lag om ändring av 8 kap. 11 § lagen om rättegång i brottmål (1472/2001)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 § gymnasielagen (försök med studentexamen)

RP 212/2001 rd
GrUU 58/2001 rd
KuUB 2/2002 rd
Lag om ändring av 18 § gymnasielagen (478/2002)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporärt skattestöd för hushållsarbete (försök med stöd för hushållsarbete)

RP 85/1997 rd
GrUU 19/1997 rd
VaVL 14/1997 vp (på finska)
ApUB 9/1997 rd
Lag om temporärt skattestöd för hushållsarbete (728/1997)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett temporärt stödsystem för hushållsarbete (försök med stöd för hushållsarbete)

RP 90/1997 rd
GrUU 19/1997 rd
VaVL 15/1997 vp (på finska)
ApUB 10/1997 rd
Lag om ett temporärt stödsystem för hushållsarbete (839/1997)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett försök som gäller det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen

RP 114/2017 rd
GrUU 44/2017 rd
KuUB 18/2017 rd
Lag om ett försök som gäller det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen (1134/2017)

Innehållsförteckning Stäng