![\"\"](\"http:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/kokeilulainsaadanto-tavoite-2.png\")
F\u00f6rs\u00f6kslagstiftning som leder till en viss olikhet har i sig ansetts vara acceptabel med avseende p\u00e5 j\u00e4mlikheten, om det finns ett godtagbart m\u00e5l med f\u00f6rs\u00f6ket.<\/p>\nF\u00f6rs\u00f6kslagstiftning som leder till en viss olikhet har i sig ansetts vara acceptabel med avseende p\u00e5 j\u00e4mlikheten, om det finns ett godtagbart m\u00e5l med f\u00f6rs\u00f6ket.<\/p>\n
Grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att inga skarpa gr\u00e4nser f\u00f6r lagstiftarens pr\u00f6vning f\u00f6ljer av j\u00e4mlikhetsprincipen n\u00e4r en reglering i \u00f6verensst\u00e4mmelse med den r\u00e5dande samh\u00e4llsutvecklingen efterstr\u00e4vas och att ett f\u00f6rs\u00f6k \u00e5tminstone inom vissa gr\u00e4nser kan vara en godtagbar grund f\u00f6r att pruta p\u00e5 formell j\u00e4mlikhet i regionalt h\u00e4nseende (GrUU\u00a044\/2017\u00a0rd<\/a>, s. 2, och de utl\u00e5tanden som n\u00e4mns d\u00e4r).<\/p>\n Utskottet har ocks\u00e5 uttryckligen kopplat f\u00f6rs\u00f6kets godtagbarhet till att f\u00f6rs\u00f6ket ska ge uppgifter och erfarenheter om vissa planerade reformers konsekvenser.<\/p>\n Utskottet har ocks\u00e5 p\u00e5pekat att det vid tolkningen av diskrimineringsf\u00f6rbuden i FN-konventionen om medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter och den europeiska konventionen ang\u00e5ende skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna kan vara av betydelse om ett regionalt begr\u00e4nsat experiment baserar sig p\u00e5 ett v\u00e4gande samh\u00e4lleligt behov (GrUU 19\/1997 rd<\/a>).<\/p>\n Exempel<\/strong><\/p>\n Syftet med f\u00f6rs\u00f6ket var att ta reda p\u00e5 hur vissa nya arbetskraftspolitiska \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5verkar syssels\u00e4ttningen och d\u00e4rigenom fullg\u00f6ra det allm\u00e4nnas skyldighet enligt 18 \u00a7 2 mom. i grundlagen att fr\u00e4mja syssels\u00e4ttningen och verka f\u00f6r att alla tillf\u00f6rs\u00e4kras r\u00e4tt till arbete (GrUU 24\/2017 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Det godtagbara syftet med f\u00f6rs\u00f6ket med syssels\u00e4ttningsbonus var att unders\u00f6ka hur ett syssels\u00e4ttningspolitiskt instrument, syssels\u00e4ttningsbonus, p\u00e5verkar l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sas m\u00f6jligheter att f\u00e5 jobb. Detta syfte l\u00e5g i linje med den skyldighet som det allm\u00e4nna enligt 18\u00a0\u00a7 2\u00a0mom. i grundlagen har att fr\u00e4mja syssels\u00e4ttningen och verka f\u00f6r att alla tillf\u00f6rs\u00e4kras r\u00e4tt till arbete (GrUU 20\/2012 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n F\u00f6rslaget att anpassa studentexamen efter gymnasiestudierna och utvecklingen i samh\u00e4llet var i sig ett godtagbart kriterium f\u00f6r att starta begr\u00e4nsade f\u00f6rs\u00f6k i olika delar av landet (GrUU 58\/2001 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Grundlagsutskottet konstaterade i sin bed\u00f6mning av f\u00f6rslaget om f\u00f6rl\u00e4ngning av giltighetstiden f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten med ungdomsstraff (GrUU 59\/2001 rd<\/a>) att f\u00f6rs\u00f6k med straffr\u00e4ttsligt straff g\u00e4llde en fr\u00e5ga som ingrep i den enskildes r\u00e4ttsliga st\u00e4llning mera djupg\u00e5ende \u00e4n t.ex. best\u00e4mmelser om en viss ekonomisk f\u00f6rm\u00e5n. Betr\u00e4ffande ungdomsstraffet var det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att de som s\u00e5llades fram som f\u00f6rs\u00f6ksdeltagare kunde d\u00f6mas till en p\u00e5f\u00f6ljd (ungdomstj\u00e4nst och \u00f6vervakning) som kunde anses str\u00e4ngare \u00e4n straffen f\u00f6r samma g\u00e4rning i \u00f6vrigt (villkorlig f\u00e4ngelsedom).<\/p>\n Utskottet konstaterade att det \u00e5 andra sidan var ytterst vanligt att unga personer gavs specialbehandling i en straffr\u00e4ttslig reglering. I detta fall var det fr\u00e5ga om att f\u00f6rebygga \u00e5terfall i brott och fr\u00e4mja g\u00e4rningsmannens m\u00f6jligheter att anpassa sig i samh\u00e4llet. Med h\u00e4nvisning till detta menade utskottet att grundlagen gav ett godtagbart sk\u00e4l f\u00f6r s\u00e4rbehandling p\u00e5 grund av \u00e5lder i f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten med ungdomsstraff.<\/p>\n \u00c5 andra sidan var det enligt utskottet helt klart att det inte fanns likadana sk\u00e4l f\u00f6r en regional differentiering av f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten, eftersom behovet av regional differentiering h\u00e4ngde samman med testning av p\u00e5f\u00f6ljdssystemet, inte med de deltagandes s\u00e4rskilda behov. D\u00e4rf\u00f6r stod en f\u00f6rl\u00e4ngning av giltighetstiden f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten med ungdomsstraff p\u00e5 f\u00f6reslaget s\u00e4tt i strid med 6\u00a0\u00a7 grundlagen. D\u00e4remot kunde f\u00f6rslaget om att utstr\u00e4cka f\u00f6rs\u00f6ket till att omfatta hela landet behandlas i vanlig lagstiftningsordning.<\/p>\n Syftet med f\u00f6rs\u00f6ket Delaktig i Finland var att f\u00f6rs\u00f6ka bredda den personkrets som f\u00e5r integrationsutbildning f\u00f6r invandrare och pr\u00f6va nya s\u00e4tt att upphandla och ordna integrationsutbildning. Syftet var dessutom att effektivisera integrationsutbildningens genomslagskraft genom att testa nya klientbaserade utbildningar. I synnerhet skulle undervisningen i finska eller svenska, samh\u00e4llsorienterande undervisning och undervisning som st\u00f6der syssels\u00e4ttning och deltagande i arbetslivet effektiveras. Syftet med f\u00f6rs\u00f6ket var i fr\u00e5ga om invandrarbarn och invandrarungdomar att effektivisera undervisningen i finska eller svenska som andra spr\u00e5k och undervisningen i det egna modersm\u00e5let. Syftet var dessutom att pr\u00f6va nya modeller f\u00f6r undervisning av invandrarungdomar som passerat grundskol\u00e5ldern och saknade avg\u00e5ngsbetyg fr\u00e5n grundskolan.<\/p>\n De i lagen n\u00e4mnda syftena utgjorde en acceptabel orsak att ordna ett tidsbegr\u00e4nsat f\u00f6rs\u00f6k med integrationsutbildning (GrUU 42\/2010 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Syftet med f\u00f6rs\u00f6ket med samarbete inom regioner var att fr\u00e4mja kommunernas frivilliga samarbete inom regioner. Avsikten var dels att erbjuda b\u00e4ttre f\u00f6rvaltningsm\u00e4ssiga m\u00f6jligheter f\u00f6r samarbete inom regioner, dels uppmuntra f\u00f6rs\u00f6ksregionerna till mer omfattande och djupare samarbete. Propositionens syften utgjorde ett godtagbart sk\u00e4l f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6k med regionalt samarbete mellan kommuner (GrUU 11\/2002 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Syftet med f\u00f6rslaget om befrielse fr\u00e5n arbetsgivares socialskyddsavgift var att utreda hur avgiftsbefrielse p\u00e5verkade syssels\u00e4ttningen och syssels\u00e4ttningsm\u00f6jligheterna. Det fanns godtagbara sk\u00e4l f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ket och de grundade sig i sista hand p\u00e5 18\u00a0\u00a7 2 mom. i grundlagen (GrUU 39\/2002 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Syftet med f\u00f6rvaltningsf\u00f6rs\u00f6ket i Kajanaland var att uppn\u00e5 m\u00e5l som enligt grundlagen var godtagbara. Det var helt befogat att samla erfarenheter om effekterna av en st\u00e4rkt sj\u00e4lvstyrelse f\u00f6r ett landskap samt om m\u00f6jligheterna att p\u00e5 detta s\u00e4tt garantera tillg\u00e5ngen p\u00e5 kommunala bastj\u00e4nster. Kajanalands s\u00e4rst\u00e4llning utgjorde en godtagbar grund till att f\u00f6rvaltningsf\u00f6rs\u00f6ket uttryckligen genomf\u00f6rdes d\u00e4r (GrUU 65\/2002 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n Att utveckla utbildning och undervisning var ett godtagbart sk\u00e4l f\u00f6r begr\u00e4nsade f\u00f6rs\u00f6k i olika delar av landet. Varje f\u00f6rs\u00f6k skulle emellertid objektivt bed\u00f6mas vara n\u00f6dv\u00e4ndigt (GrUU 70\/2002 rd<\/a>). I fr\u00e5ga om lagstiftningen om ett f\u00f6rs\u00f6k g\u00e4llande det andra inhemska spr\u00e5ket i den grundl\u00e4ggande utbildningen tog grundlagsutskottet h\u00e4nsyn till de eventuella konsekvenserna f\u00f6r tillgodoseendet av de i grundlagens 17\u00a0\u00a7 fastst\u00e4llda spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheterna. Grundlagsutskottet ans\u00e5g att de direkta konsekvenserna f\u00f6r de spr\u00e5kliga r\u00e4ttigheterna var sm\u00e5, eftersom f\u00f6rs\u00f6ket var begr\u00e4nsat b\u00e5de tidsm\u00e4ssigt och till sin omfattning (GrUU 44\/2017 rd<\/a>, s. 3).<\/p><\/blockquote>\n Syftet med att inf\u00f6ra elektroniskt r\u00f6stningsf\u00f6rfarande var att g\u00f6ra r\u00f6stningsproceduren snabbare framf\u00f6r allt p\u00e5 f\u00f6rhandsr\u00f6stningsst\u00e4llen och att minska och f\u00f6renkla valmyndigheternas arbete. Det skulle ocks\u00e5 ge vissa kostnadsbesparingar. Den nya tekniken antogs med tiden f\u00f6rb\u00e4ttra r\u00f6stningsm\u00f6jligheterna och den v\u00e4gen g\u00f6ra det l\u00e4ttare att ut\u00f6va r\u00e4tten att r\u00f6sta och delta i val enligt 14\u00a0\u00a7 i grundlagen. F\u00f6rs\u00f6ket med elektronisk r\u00f6stning hade ett godtagbart syfte med tanke p\u00e5 de grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheterna (GrUB 4\/2006 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n I bed\u00f6mningen av f\u00f6rslaget om ett f\u00f6rs\u00f6k med finansiering av h\u00e5llbart skogsbruk ans\u00e5g grundlagsutskottet att syftet att fr\u00e4mja skogsbruksmarkernas m\u00e5ngfald utgjorde ett godtagbart, i sista hand med milj\u00f6ansvarsbest\u00e4mmelsen i grundlagens 20\u00a0\u00a7 sammanh\u00e4ngande sk\u00e4l f\u00f6r att till\u00e5ta tidsm\u00e4ssigt begr\u00e4nsade f\u00f6rs\u00f6k i olika delar av landet. Det faktum att det var frivilligt f\u00f6r skogs\u00e4garna att delta i f\u00f6rs\u00f6ksprojekten gjorde den f\u00f6reslagna best\u00e4mmelsen mindre relevant med h\u00e4nsyn till grundlagens j\u00e4mlikhetsbest\u00e4mmelse. Dessutom var finansieringen ocks\u00e5 inom f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5dena beroende av pr\u00f6vning enligt den f\u00f6reslagna best\u00e4mmelsen. Ingen hade allts\u00e5 r\u00e4tt att f\u00e5 finansiering enligt den f\u00f6reslagna lagen. Enligt utskottet hade f\u00f6rs\u00f6ket knappast n\u00e5gon signifikans med tanke p\u00e5 skogs\u00e4garnas formella likst\u00e4lldhet och utgjorde inget problem med h\u00e4nsyn till grundlagens 6\u00a0\u00a7 (GrUU 4\/2003 rd<\/a>).<\/p><\/blockquote>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"F\u00f6rs\u00f6kslagstiftning som leder till en viss olikhet har i sig ansetts vara acceptabel med avseende p\u00e5 j\u00e4mlikheten, om det finns ett godtagbart m\u00e5l med f\u00f6rs\u00f6ket. Grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att inga skarpa gr\u00e4nser f\u00f6r lagstiftarens pr\u00f6vning f\u00f6ljer av j\u00e4mlikhetsprincipen n\u00e4r en reglering i \u00f6verensst\u00e4mmelse med den r\u00e5dande samh\u00e4llsutvecklingen efterstr\u00e4vas och att ett f\u00f6rs\u00f6k […]\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":317,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35\/revisions\/317"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kokeiluohje.finlex.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}