Handbok i att bereda försökslagar

Försökslagstiftning som leder till en viss olikhet har i sig ansetts vara acceptabel med avseende på jämlikheten, om det finns ett godtagbart mål med försöket.

Grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning följer av jämlikhetsprincipen när en reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas och att ett försök åtminstone inom vissa gränser kan vara en godtagbar grund för att pruta på formell jämlikhet i regionalt hänseende (GrUU 44/2017 rd, s. 2, och de utlåtanden som nämns där).

Utskottet har också uttryckligen kopplat försökets godtagbarhet till att försöket ska ge uppgifter och erfarenheter om vissa planerade reformers konsekvenser.

Utskottet har också påpekat att det vid tolkningen av diskrimineringsförbuden i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kan vara av betydelse om ett regionalt begränsat experiment baserar sig på ett vägande samhälleligt behov (GrUU 19/1997 rd).

Exempel

Syftet med försöket var att ta reda på hur vissa nya arbetskraftspolitiska åtgärder påverkar sysselsättningen och därigenom fullgöra det allmännas skyldighet enligt 18 § 2 mom. i grundlagen att främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete (GrUU 24/2017 rd).

Det godtagbara syftet med försöket med sysselsättningsbonus var att undersöka hur ett sysselsättningspolitiskt instrument, sysselsättningsbonus, påverkar långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb. Detta syfte låg i linje med den skyldighet som det allmänna enligt 18 § 2 mom. i grundlagen har att främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete (GrUU 20/2012 rd).

Förslaget att anpassa studentexamen efter gymnasiestudierna och utvecklingen i samhället var i sig ett godtagbart kriterium för att starta begränsade försök i olika delar av landet (GrUU 58/2001 rd).

Grundlagsutskottet konstaterade i sin bedömning av förslaget om förlängning av giltighetstiden för försöksverksamheten med ungdomsstraff (GrUU 59/2001 rd) att försök med straffrättsligt straff gällde en fråga som ingrep i den enskildes rättsliga ställning mera djupgående än t.ex. bestämmelser om en viss ekonomisk förmån. Beträffande ungdomsstraffet var det anmärkningsvärt att de som sållades fram som försöksdeltagare kunde dömas till en påföljd (ungdomstjänst och övervakning) som kunde anses strängare än straffen för samma gärning i övrigt (villkorlig fängelsedom).

Utskottet konstaterade att det å andra sidan var ytterst vanligt att unga personer gavs specialbehandling i en straffrättslig reglering. I detta fall var det fråga om att förebygga återfall i brott och främja gärningsmannens möjligheter att anpassa sig i samhället. Med hänvisning till detta menade utskottet att grundlagen gav ett godtagbart skäl för särbehandling på grund av ålder i försöksverksamheten med ungdomsstraff.

Å andra sidan var det enligt utskottet helt klart att det inte fanns likadana skäl för en regional differentiering av försöksverksamheten, eftersom behovet av regional differentiering hängde samman med testning av påföljdssystemet, inte med de deltagandes särskilda behov. Därför stod en förlängning av giltighetstiden för försöksverksamheten med ungdomsstraff på föreslaget sätt i strid med 6 § grundlagen. Däremot kunde förslaget om att utsträcka försöket till att omfatta hela landet behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Syftet med försöket Delaktig i Finland var att försöka bredda den personkrets som får integrationsutbildning för invandrare och pröva nya sätt att upphandla och ordna integrationsutbildning. Syftet var dessutom att effektivisera integrationsutbildningens genomslagskraft genom att testa nya klientbaserade utbildningar. I synnerhet skulle undervisningen i finska eller svenska, samhällsorienterande undervisning och undervisning som stöder sysselsättning och deltagande i arbetslivet effektiveras. Syftet med försöket var i fråga om invandrarbarn och invandrarungdomar att effektivisera undervisningen i finska eller svenska som andra språk och undervisningen i det egna modersmålet. Syftet var dessutom att pröva nya modeller för undervisning av invandrarungdomar som passerat grundskolåldern och saknade avgångsbetyg från grundskolan.

De i lagen nämnda syftena utgjorde en acceptabel orsak att ordna ett tidsbegränsat försök med integrationsutbildning (GrUU 42/2010 rd).

Syftet med försöket med samarbete inom regioner var att främja kommunernas frivilliga samarbete inom regioner. Avsikten var dels att erbjuda bättre förvaltningsmässiga möjligheter för samarbete inom regioner, dels uppmuntra försöksregionerna till mer omfattande och djupare samarbete. Propositionens syften utgjorde ett godtagbart skäl för försök med regionalt samarbete mellan kommuner (GrUU 11/2002 rd).

Syftet med förslaget om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift var att utreda hur avgiftsbefrielse påverkade sysselsättningen och sysselsättningsmöjligheterna. Det fanns godtagbara skäl för försöket och de grundade sig i sista hand på 18 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 39/2002 rd).

Syftet med förvaltningsförsöket i Kajanaland var att uppnå mål som enligt grundlagen var godtagbara. Det var helt befogat att samla erfarenheter om effekterna av en stärkt självstyrelse för ett landskap samt om möjligheterna att på detta sätt garantera tillgången på kommunala bastjänster. Kajanalands särställning utgjorde en godtagbar grund till att förvaltningsförsöket uttryckligen genomfördes där (GrUU 65/2002 rd).

Att utveckla utbildning och undervisning var ett godtagbart skäl för begränsade försök i olika delar av landet. Varje försök skulle emellertid objektivt bedömas vara nödvändigt (GrUU 70/2002 rd). I fråga om lagstiftningen om ett försök gällande det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen tog grundlagsutskottet hänsyn till de eventuella konsekvenserna för tillgodoseendet av de i grundlagens 17 § fastställda språkliga rättigheterna. Grundlagsutskottet ansåg att de direkta konsekvenserna för de språkliga rättigheterna var små, eftersom försöket var begränsat både tidsmässigt och till sin omfattning (GrUU 44/2017 rd, s. 3).

Syftet med att införa elektroniskt röstningsförfarande var att göra röstningsproceduren snabbare framför allt på förhandsröstningsställen och att minska och förenkla valmyndigheternas arbete. Det skulle också ge vissa kostnadsbesparingar. Den nya tekniken antogs med tiden förbättra röstningsmöjligheterna och den vägen göra det lättare att utöva rätten att rösta och delta i val enligt 14 § i grundlagen. Försöket med elektronisk röstning hade ett godtagbart syfte med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUB 4/2006 rd).

I bedömningen av förslaget om ett försök med finansiering av hållbart skogsbruk ansåg grundlagsutskottet att syftet att främja skogsbruksmarkernas mångfald utgjorde ett godtagbart, i sista hand med miljöansvarsbestämmelsen i grundlagens 20 § sammanhängande skäl för att tillåta tidsmässigt begränsade försök i olika delar av landet. Det faktum att det var frivilligt för skogsägarna att delta i försöksprojekten gjorde den föreslagna bestämmelsen mindre relevant med hänsyn till grundlagens jämlikhetsbestämmelse. Dessutom var finansieringen också inom försöksområdena beroende av prövning enligt den föreslagna bestämmelsen. Ingen hade alltså rätt att få finansiering enligt den föreslagna lagen. Enligt utskottet hade försöket knappast någon signifikans med tanke på skogsägarnas formella likställdhet och utgjorde inget problem med hänsyn till grundlagens 6 § (GrUU 4/2003 rd).