Diskrimineringsförbud
Grunderna för valet av deltagare i ett försök får inte vara diskriminerande. Den allmänna principen om likabehandling kompletteras genom diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen, enligt vilket ingen får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. De grunder för åtskillnad som nämns i bestämmelsen kan betraktas som kärnområdet i förbudet mot diskriminering. Avsikten är dock inte att förteckningen ska vara uttömmande, utan diskriminering ska vara förbjuden också på grund av någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Exempel på sådana omständigheter är samhällelig ställning, egendom, deltagande i föreningsverksamhet, familjeförhållanden, graviditet, äktenskaplig börd, sexuell inriktning och boningsort.
Exempel
Vid bedömningen av förslaget om försök med basinkomst ansåg grundlagsutskottet att då försöksgrupperna enligt lagförslaget bildades enligt enhetliga kriterier som föreskrivs i lag, så att deltagarna i en försöksgrupp valdes ut genom slumpmässigt urval, var det i detta avseende inte fråga om särbehandling av någon orsak som gäller deras person.
Utskottet ansåg ändå att det också föreslogs att målgruppen skulle avgränsas även på grundval av vissa personrelaterade orsaker. Enligt grundlagsutskottet hade motiveringarna ändå ett nära samband med de faktabaserade målen med basinkomstförsöket så att de kunde anses vara godtagbara skäl enligt 6 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 51/2016 rd).
I anknytning till försöket med arbetslivsprövning noterade grundlagsutskottet (GrUU 24/2017 rd) noterade grundlagsutskottet att det enligt förslaget inte skulle betalas separata reseersättningar för deltagande i arbetslivsprövning. Enligt propositionsmotiven ändrade arbetslivsprövningen i någon grad personernas ställning jämfört med deltagandet i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I propositionen motiverades inte särbehandlingen på något sätt. I propositionens motiv till lagstiftningsordning hänvisades egentligen bara till att deltagandet i arbetslivsträning jämställdes med arbetsprövning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, där det inte betalades reseersättningar för deltagandet.
Jämlikhetsbestämmelsen i 6 § i grundlagen utgår bland annat från att alla ska behandlas lika oavsett var man är bosatt. Grundlagsutskottet har särskilt i samband med bedömningar av försökslagstiftning ansett att enbart ett geografiskt kriterium inte kan betraktas som ett godtagbart skäl enligt 6 § 2 mom. i grundlagen för särbehandling inom ramen för de grundlättande fri- och rättigheterna, som också omfattar rätt att fritt röra sig inom landet och fritt välja bostadsort.
Grundlagsutskottet ansåg att det i propositionen om arbetslivsprövning inte hade lagts fram något sådant godtagbart skäl som krävs i 6 § 2 mom. i grundlagen för att med anledning av den föreslagna försökslagstiftningen särbehandla människor i fråga om resekostnader beroende på var de är bosatta. Till följd av att en motivering saknas kunde särbehandlingen enligt grundlagsutskottet inte heller anses ha ett nära samband med de faktabaserade målen med försöket.